Vår statsminister får ofta beröm från vänsterhåll för att vara nån slags rese mot rasismen. Befogat eller inte, det är frågan. Själv är jag tveksam och ska berätta varför.

–  Nu har ni lyssnat på en sverigedemokrat. Världen är indelad i hårt arbetande människor som finns i Sverige; de ska vara födda här. Resten av världen är mer eller mindre samhällsparasiter som inte arbetar och bara utnyttjar alla andra. Så ser världen ut när man är sverigedemokrat.

Fredrik Reinfeldt har självklart gjort flera antirasistiska uttalanden. Den här videon från riksdagens frågestund om kravallerna i Husby är ett bra exempel.

Men bara ur minnet kan jag gräva fram flera komprometterande uttalanden:

– Det är inte korrekt att beskriva Sverige som i ett läge med massarbetslöshet. Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet.

Uttalandet i maj 2012 möttes av en våg av kritik. Statistiska centralbyråns generaldirektör Stefan Lundgren konstaterade också att SCB inte använder sig av begreppet etnicitet men däremot för statistik över arbetslöshet bland inrikes och utrikes födda. Att tala om etniska svenskar är en retorik som idag nästan bara återfinns hos nazister. Antirasistiskt? Nej. Splittrande och osakligt, ja.

När norska systerpartiet Høyre och dess partiledare Erna Solberg släppt in det främlingsfientliga Fremskrittspartiet i regeringen sa Sveriges statsminister så här:

– För det första tycker jag att norska väljare ska respekteras för hur de har röstat. Jag tycker att Erna Solberg kan svara för sig själv och jag har också noterat att hon har svarat på den här typen av frågor under den norska valrörelsen.

Antirasistisk gloria på sned

Reinfeldts förmodade antirasistiska gloria hamnade ganska mycket på sned efter hans totala ovilja att tydligt fördöma naziattacken mot manifestationen i Kärrtorp.

– Jag är naturligtvis emot alla former av våldsanvändning i alla sammanhang och det är också allvarligt när våldsanvändning kopplas ihop med alla former av politisk extremism.

Och i kvällens tv-debatt verkade hans tidigare vädjan till Stefan Löfven om en överenskommelse att hålla Sverigedemokraterna utanför det politiska inflytandet vara bortglömt. Alliansen lovade tidigare att lägga ner sina röster om de rödgröna blir störst mot att de rödgröna gör detsamma om borgarna blir störst. Fredrik Reinfeldt vacklade igår i frågan och menade att det inte finns något rödgrönt alternativ. Taktik såklart, men kanske också en dörr på glänt.

Kanske har Reinfeldt fått berömmet för sin antirasism lite för billigt. Kanske för att många av Moderaternas systerpartier runt om i Europa samarbetat med rasistiska partier, som i Österrike, Ungern och Norge till exempel.

Sommartalet om tålamod

I gårdagens sommartal talade Fredrik Reinfeldt om att många flyktingar kommer leda till ökade kostnader och uppmanade till ”tålamod”:

– Jag ber svenska folket att ha tålamod och öppna sina hjärtan för de utsatta vi ser runtom i världen. När många flyr på kort tid skapar det spänningar i det svenska samhället. Men vi har lärt oss att människor som kommer hit sedan är med och bygger Sverige tillsammans med oss, säger Reinfeldt.

Fredrik Reinfeldt hade kunnat talat om vilken god ekonomisk affär det är för Sverige, vilket invandring är. Ännu hellre hade han kunnat tala om att solidariteten inte stannar vid nationsgränser. Istället valde han att tala om flyktingar som en kostnad, en börda och legitimerar sd:s retorik.

”I ett internationellt perspektiv är den svenska högern en anomali. Det är, trots allt, en höger som vänstern måste vara rädd om”, skrev Åsa Linderborg för ett år sedan.

Och ja, det kunde vara värre. Men kom ihåg att sammanhanget spelar en stor roll även för en statsministers handlingsfrihet. Det är vi som måste se till att den gläntande dörren stängs igen. Men framförallt måste vi såklart börja bekämpa klassklyftorna i samhället och påbörja bygget av ett starkt samhälle utan grogrund för rasism.