Folkomröstningen i Grekland handlar om Europas framtid
Greklands statsminister Alexis Tsipras meddelade under lördagen att en folkomröstning om trojkans bud till stödlåneprogram ska hållas i Grekland 5 juli. Resultatet i folkomröstningen kommer påverka utvecklingen i hela Europa och vara viktigt för den europeiska vänstern.
– Jag ber det grekiska folket att säga nej till utpressningen och ultimatumet som begär att vi ska acceptera en strikt och förnedrande åtstramningspolitik utan slut och utan utsikter, säger Alexis Tsipras, enligt Dagens Industri.
På Facebook går Syriza ut med följande uppmaning:
Vi uppmanar alla arbetare, ungdomar, pensionärer, jordbrukare och små- och medelstora företagare att avvisa kreditgivarnas ultimatum. Vi uppmanar det grekiska folket att säga ett rungande nej till åtstramningens despotism. Nej till förstörelsen av landet och dess folk. Den kamp vi för är inte bara för oss, utan är en kamp för värdighet och demokrati i hela Europa. Grekland sänder ett meddelandet om demokrati och folkets suveränitet, enighet och samhörighet.
Samtidigt vägrar eurogruppen att förlänga tidsfristen och dess finansministrar tävlar i att smutskasta den grekiska regeringen. I ett gemensamt uttalande beklagar 18 av de 19 eurofinansministrarna vad som skett. Eurofinansminstrarnas ordförande, nederländske Jeroen Dijsselbloem säger att Grekland har stängt dörren, en märklig tolkning av en folkomröstning som lämnar åt folket att besluta i frågan.
Den belgiske finansministern Johan Van Overtveldt kallar det ”bisarrt att fråga folket vad de tycker när man som regering själv är emot det”.
Men Alexis Tsipras och Syriza gör det enda rätta när de utlyser en folkomröstning. Folket i Grekland är trötta på trojkans påtvingade nyliberala nedskärningspolitiken som totalt misslyckats med att lösa krisen och istället bidragit till kraftigt minskad BNP, fruktansvärda plågor för folket, och ytterligare ökad statsskuld. Samtidigt har stödet för euron som valuta varit starkt i Grekland. Dessa två förhållningssätt verkar i nuläget inte vara förenliga, i alla fall inte utan en parallell inhemsk grekisk valuta. (1) Beslutet att förkasta trojkans bud kan leda till att statskonkurs och att Grekland tvingas lämna euron. Alternativet är att fortsätta bedriva destruktiv nyliberal nedskärningspolitik enligt samma recept som visat sig verkningslöst i fem års tid.
Beslutet i folkomröstningen kommer det ha stora konsekvenser för Greklands framtid men även för Europas och för eurons. Om folket säger nej till trojkans förslag och Grekland tvingas lämna euron kan fler länder följa efter på sikt. Syrizas framgångar eller nederlag påverkar också utvecklingen för vänstern i hela Europa. Därför är folkomröstningen i Grekland en folkomröstning om Europas framtid.
(1) Se tidigare artikel av Mårten Fjällström på Synapze, Lars Jonung i SR och Lars Calmfors tankegångar i Aftonbladet.)