Debattinlägg tidigare publicerat i Flamman, http://www.flamman.se/krisen-ger-historisk-mojlighet 13 maj 2015

Debattinlägget om en ny paroll för Vänsterpartiet av Torsten Rehn och Lennart Larsson (Flamman nr 15/2015) är mycket välkommet. Tiden är verkligen inne för systemkritik vilket fångas i deras förslag ”kapitalism eller demokrati”. Men det finns en paroll som skulle vara ännu bättre.
Världsekonomin är i dag i kris. Europa är i en ännu större kris. Där liksom i Sverige har rasistiska högerpartier snabbt vunnit terräng i nedskärningarnas spår, särskilt efter finanskrisen 2008. Sex av EU-länderna hade deflation under 2014. Inom euroområdet är situationen särskilt allvarlig eftersom den gemensamma valutan effektivt sågat sönder all den stötdämpning en rörlig växelkurs erbjuder när vi åker på kapitalismens gropiga väg.

Vi ser nu slutet på det nyliberala paradigmets era. Det kommer inte oväntat. När jag läste nationalekonomi fick jag på nära håll studera vilken bräcklig grund de rådande teorierna var byggda på. Det kanske mest fatala missgreppet är det implicita antagandet att företagens vinster alltid investeras realt, i verklig produktion. Paradoxalt antas också att sänkt ränta alltid leder till högre investeringar. Teorierna har nu krossats mot verklighetens hårda bergvägg. I dag får inte ens Riksbankens negativa ränta företagen att investera, av den enkla, men av högerekonomer förbisedda, anledningen att marknaden under 30 år har underminerats av kapitalets höga vinster på löntagarnas och köpkraftens bekostnad.

Vad vi bevittnar är en historisk kris som inte kommer lösa sig självt. Inte heller av riksbankschefen Stefan Ingves försök med negativ reporänta eller av ECB-chefen Mario Draghis hisnande uppköp av statsobligationer för 1 080 miljarder euro. Vi är inne i en farlig period som bara en offensiv vänster lierad med en stark arbetarrörelse kommer kunna lösa. Sverige har dock exceptionellt goda möjligheter att möta denna kris eftersom statsfinanserna är bland de starkaste i världen. Den offentliga finansiella nettoförmögenheten uppgår i dag till 811 miljarder kronor. Sverige måste investera sig ur krisen.

En ny paroll för Vänsterpartiet borde vara ”Totalrenovera Sverige”. Det är en positiv paroll som tydligt förklarar vår hållning i samtidens viktigaste fråga. LO har sedan 2012 förespråkat investeringar på 70 miljarder per år. Vänsterpartiet borde skyndsamt ansluta sig till denna linje, pressa regeringen utifrån denna hållning och ge sig ut på gatorna och bilda opinion. Parollen ”Totalrenovera Sverige” öppnar upp för stora politiska möjligheter, är realistisk och skulle ha en starkt mobiliserande effekt. Parollen skulle också skapa en efterlängtad polarisering och knyter dessutom an till den berömda metaforen om ”folkhemmet”.

Parollen är delvis lånad från den tidigare LO-chefsekonomen P-O Edins rapport En totalrenovering av Sverige. Men detta är knappast negativt. När nu även Socialdemokraterna tycks börja inse att de är tvingade att investera och att överskottsmålet behöver skrotas, har Vänsterpartiet en plikt att driva på för att underlätta födelsen av en ny historisk era. Med lånefinansierade investeringar i 70 miljarders-klassen eller mer kommer vi kunna bygga bort all bostadsbrist, kraftigt minska arbetslösheten, skapa en bra skola, en trygg äldreomsorg, bättre arbetsförhållanden, samt påbörja den absolut nödvändiga klimatomställningen för att lösa mänsklighetens verkliga ödesproblem. Detta samtidigt som vi fullständigt skulle sopa undan rasisterna. ”Totalrenovera Sverige”. Det har aldrig varit enklare än nu, målet är öppet, detta är vårt gyllene tillfälle.

Vidare läsning på samma ämne:

LO: ”Totalrenovering av Sverige” – Om möjligheterna byta politik, upprusta och bygga ett nytt Sverige.

Svd:”Lugnet före stormen i lala-landet Sverige” – Om hur regeringars politik att spara pengar lett till gigantisk privat skuldsättningen.

Svenskt Näringslivs vd: ”Låt inte alliansen förhala balansmålet”

Kjell-Olof Feldt: ”Lämna 90-talets finanspolitik” – Tidigare finansminstern vill överge nyliberalismen.

Svd: ”Handlar det om ett gigantiskt mätfel?”- om hur de ”sparade” pengarna tycks ha gått upp i rök.