Efter östblockets fall slängde vänstern bort sina begrepp, sin tidigare identitet och temporärt också sin framtid. Kombinerat med brist på alternativ ekonomisk politik till nyliberalismen skapades ett tomrum som allt mer fyllts av nyfascistiska rörelser. Det är hög tid för vänstern att återuppfinna sitt språk, sin vision och sin identitet. Nedan utvecklas resonemanget och ett konkret förslag presenteras.

Uppskattningsvis 98 procent av de tankar vi tänker är omedvetna. Språket skapar ramar för vårt tänkande. Den kognitiva lingvisten George Lakoff har visat mekanismerna i sin forskning. Begrepp och tankeramar sätter spår i hjärnan vilket Lakoff bland annat beskriver i boken ”Don’t think of an elephant: know your values and frame the debate”.

Neurovetenskapen berättar för oss att alla de begrepp vi har – i form av de långvariga begreppen som strukturerar hur vi tänker – är instansade i våra hjärnors synapser. Begrepp och koncept är inte något som kan ändras bara genom att någon berättar en fakta för oss. Vi må bli visade fakta, men för att de ska göra någon skillnad för oss måste de passa vad som redan finns i hjärnans synapser.

Kanske är det en av hemligheterna för att förstå den nyfascistiska faktaresistensen?

Fyra regler för tankeramar

George Lakoff ställer upp fyra regler för hur skapandet av tankeramar fungerar (1): Jag tror att det är helt avgörande för att förstå hur våra politiska motståndare arbetar.

Regel 1. Varje ord framkallar en ram

En ram är en konceptuell struktur som används i tänkande. Ordet elefant framkallar en ram med en bild av en elefant och viss kunskap: En elefant är ett stort djur (ett däggdjur) med stora hängande öron, en snabel som fungerar som både en näsa och en hand, stora stumpliknande ben och så vidare.

Regel 2: Ord definierade inom en ram framkallar ramen

Ordet snabel, som i meningen ”Sam plockade upp jordnöten med sin snabel”, framkallar elefantramen och antyder att ”Sam” är namnet på en elefant.

Regel 3: Att negera en ram framkallar ramen

(Uppmaningen ”tänk inte på en elefant”, framkallar bilden av en elefant. Min förklaring JK.)

Regel 4: Att framkalla en ram förstärker den ramen.

Varje ram realiseras i hjärnan av neurala kretsar. Varje gång en neural krets aktiveras förstärks den.” Kontentan är att varje ord framkallar en särskild ram som skapar särskilda associationer och som också skapar fysiska spår i hjärnan. Dessa tankeramar kan heller inte förändras genom fakta som negerar ramen.

Låter det flummigt?

Under de senaste två decennierna har de nyfascistiska grupperna arbetat aktivt med att skapa tankeramar och begrepp. Det är en stor del i dess framgång.

De konservativa, både i USA och Sverige, har arbetat ännu längre med uppfinnandet av nya ord med ideologisk laddning för att påverka det politiska tänkandet och debatten. Ord som skattetryck, näringsliv och friskola är några exempel.

Moderaterna vann två val genom strategiska begrepp

Tankeramar är så starka verktyg att Moderaterna vann två val genom det strategiska språkets makt. Med tre strategiska begrepp skapade de effektivt nya ramar för tänkandet, vilket fungerade som en hävstång för reaktionär högerpolitik i den politiska debatten:

Arbetslinjen – ställdes mot ”bidragslinjen” och en vad de menade jobbfientlig politik.

Jobbskatteavdraget – skattesänkningar presenterade i förpackningen att göra ”det mer lönsamt att arbeta”.

Utanförskapet – nyspråk för att slippa tala om klass, och istället kunna föra in kulturella och individuellt psykologiserande faktorer.

Som grädde på moset gjorde Moderaterna en nylansering och kallade sig ” Ny Moderaterna” och ” Det nya arbetarpartiet”. För att få bort sin negativa retorik runt ”skattetrycket” som ofta uppfattades som gnällande, genomförde de kampanjen ”Vi älskar Sverige”. De bildade också ” Alliansen” för att överbrygga det tidigare splittrade intrycket. Aron Etzler, partisekreterare för Vänsterpartiet gör för övrigt en belysande genomgång av detta i sin utmärkta bok ”Reinfeldteffekten: hur nya moderaterna tog över makten i Sverige och skakade socialdemokraterna i grunden”.

Vänsterns misstag gömmer outnyttjad potential

Men vänstern har ännu inte förstått detta fullt ut. För det första tycks vi ha en hedrande men ineffektiv övertro på logiska argument. Men världen och politik är inte helt logisk. I så fall skulle vi redan leva i en hållbar socialistisk värld utan svält och överuttag av naturresurser. I den mån vi inom vänstern försöker skapa egna tankeramar har vi bara kommit halvvägs.

George Lakoff menar i en av sina ytterligare teser är att varje sakfråga för maximal effektivitet bör kopplas till en underliggande värdering. Dels så är värderingar det som avgör våra politiska val. Det är också lätt att tänka sig att kommunikationen av en mängd olika frågor på detta sätt blir mer fokuserad om den anknyter till ett mer begränsat antal värderingar. Några av vänsterns starkaste ord är kärlek, omtanke, vänskap , respekt, rättvisa, gemenskap, solidaritet, jämställdhet, demokrati, och frihet. Ett sätt att forma debatten är alltså att knyta varje enskild fråga till en värdering. En kommunal satsning på skolan kan till exempel knytas till värdena rättvisa och demokrati, då utbildning är viktig för att alla ska ha samma chans och för demokratin.

Men till skillnad från Moderaterna och den nyfascistiska rörelsen gör vi tre misstag.

För det första berättar vi för långa och omständliga historier. För det andra saknar vi begrepp, egna laddade värdeord. För det tredje saknar vi en kondenserad världsbild som dessa begrepp skulle kunna kopplas till.

Konkret: Vår berättelse om åttioåriga Märta som lider av undernäring på ålderdomshemmet på grund av vinsthunger när det privata vårdbolaget vill skapa maximal profit är visserligen en relevant berättelse. Men om vi tittar på Lakoffs fyra regler ovan så saknar vi med Lakoffs berättelse ovan det vi skämtsamt kan kalla ”snabelord”, begrepp som enligt Lakoffs regel 2 genom att användas framkallar en större bild (eller en hel världsbild). Ibland försöker personer inom vänstern uppfinna och/eller använda nya ord. Exempel på detta kan vara riskkapitalist, välfärdsförsvarare, skattesmitare. De skapar visserligen ramar men med tämligen begränsad effekt eftersom de inte knyts till en kärnberättelse.

” De nya Moderaterna” kopplade sina begrepp till en kompakt historia, något i stil med: ”Vi står för arbete, medan de står för bidrag som leder till passivitet och utanförskap. För att stimulera jobb inför vi ett ’jobbskatteavdrag’. Eftersom vi skapar jobb är vi ’det nya arbetarpartiet’.” Som synes stödjer varje begrepp den övergripande världsbilden.

De förenklande nyfascisternas tankeramar

Den nyfascistiska rörelsen har också tydliga begrepp som de kopplat till en kompakt berättelse som uttrycker hela deras världsbild. Nyfascisternas världsbild kan i Sverige kondenserat sägas se ut såhär:

Kulturmarxisterna i den politiskt korrekta gammelmedian mörkar sanningen om den svenskfientliga massinvandringen.

 Och dess kompletterande berättelse:

Hela det politiska etablissemanget i ’sjuklövern’ ljuger, endast sverigevännerna i SD vågar säga sanningen om invandringen (som leder till våldtäkter och kriminalitet).

Detta är tveklöst kärnan i deras politiska berättelse (även om de också har fler kompletterande ord och underberättelser). Det kanske inte ser särskilt märkvärdigt ut. Det ”geniala” består av att det räcker med ett ord, till exempel ”svenskfientlig”, ”massinvandring”, ”politisk korrekt”, ”sjuklövern” eller ”sverigevännerna” för att undermedvetet framkalla hela berättelsen. Medan vänstern berättar långa historier för att få fram en poäng, kryddar nyfascisterna några korta meningar med sina begrepp. Om samhällsförändring är att först riva ner den gamla samhällsordningen för att bygga en ny hamrar vänstern med en hammare på hundra olika ställen medan nyfascisterna gång på gång slår med sin slägga på samma ställe. På så vis har de nu slagit sig igenom minst en vägg.

När ramarna väl är på plats är det en enkel sak att fylla dem med innehåll som bekräftar dem. En invandrare som beter sig illa där, en tvivelaktig tidningsartikel där, en verklighetsfrånvänd politiker där. Uppgiften att bekräfta och fylla ut ramarna har axlats av fascisternas egna onlinemedia. Manipulationen av folkmassorna kan börja, trots att de flesta människor egentligen bara vill ha trygghet, gemenskap och respekt drivs de som fångas i nätet i riktning mot intolerans, bitterhet och hat.

Denna egna uppfunna terminologin fungerar också som en kodifierad identitetsskapare. Det räcker att en anhängare ska använda något av rörelsens alla begrepp för att kännas igen av en annan anhängare. På så vis skapas en politisk identitet som säkert kan förklara en stor del av fanatismen bland dessa ”sanningssägare”.

Nyfascismen tar Internet med storm, vänstern kvar med benen i kvicksanden

Men det räcker inte att komma på en bra berättelse och ett gäng begrepp hemma på kammaren. De måste spridas också och användas konsekvent av en stor grupp inom rörelsen och sedan äta sig in i hos en bredare allmänhet och sätta upp tankeramar för dess politiska tänkande. En stor del av nyfascisternas begrepp har säkert utvecklats av en mindre krets konspiratörer, sedan har de kompletterats ”organiskt” på nätforum och i andra miljöer där de ”bästa” begreppen har överlevt.

Vad har då gjort det möjligt för nyfascisterna att sprida sina begrepp så pass brett?

Vid sidan om förklaringen om det ideologiska tomrum som uppstod efter östblockets kollaps (även de flesta vänsterpartiet i Västeuropa redan långt tidigare var starkt kritiska till Sovjetunionen) och nyliberalismens framfart som skapat allt större klassklyftor, stavas den viktigaste förklaringen I N T E R N E T.

När obskyra nazistiska- och fascistiska grupper tidigare fick stå och frysa utan att sälja några av sina tidningar på något ödsligt torg i Blekinge, gav Internet dem en gyllene möjlighet att föra ut sin propaganda brett. De har tyvärr inte försuttit den möjligheten.

Medan vänstern redan hade en mängd tidningar såsom Flamman, Arbetaren, Internationalen, Offensiv, Proletären mfl med presstöd och upplagor över 2 000, hade nyfascisterna i princip ingenting. De kunde därför tidigt fokusera på att skapa propagandistisk online-media, allt medan vänstertidningarna var fast i presstödet och en ambition att prestera seriös journalistisk. Vänstern i bred bemärkelse måste lämna denna politiska kvicksand och också börja satsa resurser på snabb och propagandistisk onlinemedia.

I dag är statistiken över antalet läsare på nätet direkt deprimerande, men viktig för att förstå läget.

Så här ser det unika dagliga besöksantalet ut till dags dato, enligt Freewebsitereport.org som baserar sin ranking på Alexa. Observera att besöksantalet är en uppskattning. (2)

Nyfascistiska och nazistiska sajter

Fria tider – 74,601
Avpixlat – 43,241
Nyheter Idag 46,191
Nordfront 19,759
Motgift 7,150
Samtiden 8,801

Vänstersajter

ETC – 17,656

AktuelltFokus – 5,131

Proletären – 2,675

Fria tidningar – 1,866

Flamman -1,485

Offensiv – 755

Internationalen – 745

———–
Politism – 8,433

Arbetet – 3,811

Dagens arena – 2,848

Feministiskt Perspektiv – 1,572

Som ses ovan dominerar är de nyfascistiska sajterna stort. Egna eller närstående kanaler är också en av anledningarna till okänsligheten för skandaler som Sverigedemokraterna uppvisar (tillsammans med dess antietablissemangsretorik som underkänner traditionell medias agenda). Vänstern ligger cirka tio år efter här och att skapa onlineplattformar för snabba nyheter är en ödesfråga för vänstern. Dessbättre vore det relativt enkelt att ta igen om frågan bara prioriterades.

Frontgrupper på Facebook driver trafik till din sajt

Ytterligare en förklaring bakom nyfascisternas framgångar på nätet är deras systematiska skapande av frontgrupper på Facebook. Genom att skapa grupper (ofta protestgrupper) på Facebook där de sedan postar artiklar från sin egen media når de ut mycket bredare än vad de annars skulle göra och driver trafik till sina sajter. Det finns en enorm mängd olika sådana grupper. Några av dess grupper är riktigt stora:

NEJ TACK ! Till moské i Sverige – 61,000 medlemmar

Stå Upp För Sverige (tidigare ”Stå upp för Peter Springare” innan han tog avstånd från gruppen) – 176,00 medlemmar

Det finns också flera antirasistiska Facebookgrupper som är stora på Facebook, till exempel ”Jag är här”, och ”Front mot rasism och gryende fascism” (vilket namn!). Skillnaden är att dessa grupper inte systematiskt postar artiklar för att driva trafik till vänstersajter utan mer har formen av diskussions- och mobiliseringsgrupper.

Vänsterns kanske viktigaste uppgift nu är att skapa egna begrepp knutna till en egen berättelse, samt att föra ut denna berättelse genom onlinemedia och Facebookgrupper.

Vänsterns förlorade identitet

Hur var det då med vänsterns tidigare berättelse, begrepp och identitet som jag skrev om i inledningen?

En gång i tiden var vänstern övertygad om att samhället som en naturlag utvecklade sig enligt Marx schema där slavsamhället ersattes med feodalismen som ersattes av kapitalismen som slutligen ersattes av socialismen.

På den tiden talade vi om varandra som ”kamrater”, eller benämnde oss själva som ”revolutionärer” eller till och med ”avantgardet”. Vi talade så ofta tillfälle gavs om ”kapitalismen” och vid krig om ”imperialism”. Vi talade om ”alienationsteorin” för att beskriva hur kapitalismen ledde människan bort från vår sanna natur. Vi talade om samhället i uppdelningen mellan kapitalister/borgare och arbetare. Vi hade symboler i den röda fanan och hammaren och skäran. Vi hade också Marx slagord som en ekande uppmaning i bakhuvudet ”proletärer i alla länder förena er”. Och så hade vi proggen.

En del av denna barlast ska vi nog vara glada att vi kastat över bord. Men att vänstern idag behöver både ett nytt språk och en överbyggande gemensam identitet av något slag blir uppenbart. Om någon fortfarande tvivlar på vikten av begrepp kan även den feministiska rörelsens begrepp ”mansplaining” och ”manspreading” beaktas. Det är helt osannolikt att dessa fenomen fått samma uppmärksamhet om de inte inkoopererats i ett nya ord. ”Manspreading” är helt enkelt mer slagkraftigt än att säga ”en man som sitter med benen brett isär och tar upp stort utrymme, ofta på bekostnad av en kvinna”.

Av Lakoffs forskning och resonemangen ovan bör vi också dra några fler praktiska slutsatser. Det finns till exempel ord som vi bör undvika då de förstärker motståndarnas världsbild. Här kan det också vara på sin plats att säga något om lockelsen att försöka kidnappa ett ord och fylla det med nytt innehåll, vilka några försöker göra genom att använda termen ”svärjevänner” ironiskt. Det är såklart i teorin möjligt, men risken är stor att det enbart bidrar till att sprida motståndarens begrepp och förstärker dess ram.

Nono-ord

Nyfascistiska

Politiskt korrekt – Term för att avfärda och attackera de offentliga normer som säger nej till rasism, kvinnohat och homofobi etc. Utrymme ges på så vis för en revoltroll mot ett tänkt kulturellt etablissemang.

Svenskfientlig – En tankeram där allt som drabbar svenskar kan passas in som ett hot och en del av en fientlighet mot ”etniska” svenskar.

Kulturmarxister – Del i strategisk ram där konspirationen om att marxister styr media och vad som får sägas där.

Massinvandring – Förstärkt ord för att få invandringen att låta större.

’Sjuklövern’ – Alla partier, utom Sverigedemokraterna. Ett sätt att skapa en oppositionsroll och bunta ihop alla andra partier som en del av ett etablissemang eller elit.

Systemkollaps – Klassisk fascistisk tankefigur om hotet av nära förestående katastrof.

Sverigevänner – Positiv benämning på sig själva. Vän är mer positivt än främlingsfientlig eller rasist.

Kulturberikare – Ironisk term som används vid brott av invandrare.

Åsiktskorridoren – Figur som syftar att måla upp bilden av åsiktsförtryck av ”kulturmarxisterna” och det ”politisk korrekta” etablissemanget.

Skäggbarn – Term för att försöka avfärda sympati med flyktingbarn genom att bygga upp bilden av att de är överåriga.

Batikhäxa – Nedvärderande ord för humanistisk kvinna, som lyssnar på forskningen och sätter saker i social kontext. Syftar till att utdefiniera personen som en flummig ”hippie”.

Godhetssignalering – Term som syftar till att strategiskt angripa naturliga mänskliga känslor av empati genom att påstå att det handlar om ett utstuderat beteende för att verka god.

Flyktingpaus – Mjukare ord för ”släpp inte in en jävel”.

Alt-right – Term för den amerikanska främlingsfientliga högern i bred bemärkelse. Begrepp som låter onekligen klart mer positivt än ”rasistiska högern” och dessutom insinuerar begreppet att denna grupp är ett alternativ.

Konservativa

Arbetslinjen – Reinfeldts ideologiska centralbegrepp. Rymmer föreställningen att ”Nya Moderaterna” stod för jobbskapande och Socialdemokraterna för bidrag.

Jobbskatteavdrag – Ett begrepp där två ord smitts samman för att förstärka intrycket att skattesänkningarna är till för den som arbetar såväl som för att skapa jobb.

Utanförskap – Term för att styra bort diskussionen från frågor om klass och ekonomiska orättvisor och istället kunna konstruera en ny motsättning där fokus hamnar mer på utbildning, kultur och integration.

Alliansen – Begrepp för de ofta splittrade borgerliga partierna för att skapa illusion av sammanhållning.

Skattetryck – Negativt begrepp för att tala om skatt.

Skattelättnad – Positivt laddat begrepp för att uttrycka ståndpunkten att de rika ska bidra mindre till välfärden.

Arbetsgivare – Ett värdeladdat ord för en kapitalist som hyr en arbetares tid och betalar i lön. Ungefär lika absurt som om systembolaget skulle kallas för ”alkoholgivare”.

Näringslivet – Positivt begrepp för kapitalisters verksamhet. Ger ”näring” åt samhället.

Friskolor – Privatskolor. Omtyckt av de rika.

Det fria skolvalet – Val till privatskolorna. Barnen sållas i låg ålder.

Extremism – praktiskt begrepp för att kunna bunta ihop nazister och antifascister enligt ”kålsuparteorin” där båda är lika dåliga.

Populister – Term för rörelser som ställer ”folket” mot ”eliten”. Används för att slippa tala klarspråk om främlingsfientliga och rasistiska partiers ideologiska hemvist och på så vis hålla sig ”neutral”.

Vissa värdeladdade ord har som synes letat sig in i det ”vardagliga” språket eller används av politiker från andra partier.

En ny berättelse för vänstern

Här kommer istället ett nytt förslag på berättelse och ord som vänstern och arbetarrörelsen skulle kunna använda sig av. Men först några korta ord om strategisk kommunikation. Strategisk kommunikation syftar till att uppnå ett specifikt mål. En analys krävs av motståndarens starka och svaga positioner, samt vad vi själva vill uppnå. Hur underminerar vi motståndaren? Hur oskadliggör vi deras skarpaste begrepp? Hur stärker vi vår egen position? Vilka styrkor och svagheter har vi? Vilken berättelse vill vi berätta och hur? Vilka målgrupper vill vi vinna? Vilka kanaler har vi till vårt förfogande?

De fascistiska förenklarnas berättelse kommer nog alltid vara enklare än vår. George Lakoff har också skrivit en hel del om varför konservativa i USA har en fördel är enklare och mer direkt att ropa på repression och fler poliser än att föra resonemang om vad som leder till kriminalitet (även om han uppmanar demokraterna att inte glömma polisen). 

Men vi gör ett försök, först i övergripande form och sedan något mer kondenserad:

Kapitalismen har orsakat två världskrig. Sedan 70-talet är det ekonomiska systemet i kris och skapar krig och socialt kaos med folkförflyttningar. Nu knackar också ekosystemkollapsen och klimatkaos på dörren. Enorma rikedomar som skapats av oss, folket, de förtryckta, har ackumulerats hos förtryckarna, de rika/kapitalisterna. Denna enorma rikedomsansamling är orsaken till problemen och de rika kan kontrollera samhället, äga företagen, anställa och sparka oss när de vill, betala usla löner och köpa demokratin. De styr oss via media och försöker splittra oss, de förtryckta. Till sin hjälp när krisen fördjupas har de de förledda, de som förförts av syndabockstänkandet och skyller på den andra. De har förrått arbetarklassen. Bara gemenskap, solidaritet, rättvisa och utökad demokrati kan lösa världens problem och skapa en hållbar och harmonisk morgondag…

I kondenserad form skulle det kunna se ut såhär:

Kapitalismen skapar KAMKA (krig, arbetslöshet, miljöförstöring, kriminalitet och alienation). De rika profiterar på arbetarfientlig och miljöfientlig exploatering och tidäger oss, de förtryckta lönearbetarna, genom att äga företagen och media. Till hjälp för att avleda uppmärksamheten från huvudproblemet bistår de förledda, förenklarna med splittrande rasistisk syndabocksretorik. Ekosystemkollaps och klimatkaoset hotar och löses enbart genom gemenskap, solidaritet, rättvisa och utökad demokrati där de förtryckta/de många vinner makten och inför en demokratisk socialism.

Bidra till en ny berättelse och nya begrepp

Denna berättelse håller som kärnberättelse. Om hundratals eller tusentals inom vänstern skulle berätta samma kärnberättelse skulle den snart vara välspridd och ett alternativ till de rasistiska förenklarnas trams. Som synes behöver vi smida och utveckla fler specifika egna ”snabelord”/ kodord. Varken krig, arbetslöshet eller kriminalitet associeras direkt till vår berättelse ovan. Ordet ”tidäger” är ett snabbt (men kanske mindre lyckat) försök att illustrera denna poäng. Jag vill därför utmana dig som läsare att bygga vidare på den kärnberättelse som presenterats ovan, att smida begrepp som kan appliceras och göra kärnberättelsen maximalt kompakt och effektiv.

Antagligen är det bra att börja smida sina verktyg i form av begrepp innan berättelsen snidas fram. Det blir då enklare att tänka strategiskt. Här är min skiss på aktörer och begrepp:

Orsak: Kapitalismen (och de rika)

Hot: Ekosystemkollaps Exploatering/förtryck/arbetarfientlighet Klimatkaos Nyfascism?

Lösningar: Demokratisk socialism Mer (socialistisk) demokrati

Värden: Solidaritet Gemenskap (samarbete) Rättvisa (Respekt, värdighet)

” Spelarna/aktörerna”: Förtryckarna/de rika, eliten De förtryckta/folket/de många/lönearbetarna De förledda/förenklarna/rasisterna

Övrigt: Demokratihatare Syndabocksretorik Klassförrädare Klimatförnekare Masspsykos Hjärntvätt Arbetarfientlig Arbetarvänlig

Allt kokar ner till: samarbete eller konkurrens.

Ju mer vi kan tala om och använda ordet kapitalismen, desto bättre. Paradoxalt användes detta ord ofta i min egna ungdom och jag kände mig personligen inte alltid bekväm med det. Så kom finanskrisen 2008 och när begreppet för första gången på flera decennier kändes tidsrelevant så försvann det. Kapitalism skapar en förklarande ram för en mängd samhällsfenomen. Därför bör vi använda detta begrepp igen. Detsamma gäller för imperialism och klass.

Det är särskilt värt att säga några ord om ytterligare ett par av begreppen.

Ekosystemkollaps – bra att tala om då bara vi har en lösning på miljöproblemen. Dessutom övertrumfar och avväpnar det antagligen nyfascisternas snack om ”systemkollaps”. Ekosystemkollapsen är också VERKLIG och en ödesfråga för hela mänskligheten.

Förenklarna – En av fördelarna för reaktionära krafter är att det är mycket enklare att ropa på bekämpande åtgärder än förebyggande. Fler poliser och hårdare straff verkar mer direkt och handlingskraftigt än långa resonemang om ekonomiska och sociala faktorer bakom brott. Begreppet ”förenklarna” belyser detta och försöker strategiskt bemöta problemet.

De många – Jeremy Corbyns term för folket, ”The many” som ställdes mot ”the few” de få (de rika). Måhända inte lika bra på svenska men dikotomier är effektivt. Jämför också med den amerikanska sociala aktivisten Saul Alinskys berättelse om ”The haves”, ”The have-nots” och ” Have-a-Little, Want Mores”.

Demokratisk socialism – är historiskt en term som använts av socialdemokrater. Den användes också av Bernie Sanders. Termen är bra då den a) poängterar att vår socialism måste vara demokratisk (annars en av de vanliga angreppspunkterna) b) den i princip inte längre används av socialdemokraterna.

Några ord om visionen och några förmaningar från Lakoff

Jag vill också ta tillfället i akt att dela några korta tankar angående en visionen för vänstern.Jag tror att den bästa vägen framåt är kamp för utökad demokrati.För att få socialismen att fungera behövs verklig demokrati. I brist på en detaljerad plan för framtiden är det också rimligt att lägga besluten i allas händer istället för som nu hos kapitalet. Vi kan då hänvisa till att folket bestämmer istället för att veckla in oss i en utopisk framtidsplan. Genom att strategiskt prioritera och frama demokrati avväpnar vi dessutom en av de vanligaste invändningarna mot socialism, att den inte är demokratisk.

Avslutningsvis några förmaningar från George Lakoff.

För det första, tänk inte på en elefant. Kom ihåg att inte (!) upprepa falska konservativa påståenden och sedan bekämpa dem med fakta. Istället, ge en positiv sanningsenlig ram för att undergräva motsatta påståenden. Använd fakta för att stödja en positivt inramad sanning. Använd återupprepning.

För det andra, börja med värden – inte politik, fakta och siffror. Säg vad du tror, men ännu inte har sagt. Till exempel, progressiva tankar bygger på empati, om medborgare som bryr sig om andra medborgare och som arbetar genom vår regering för att tillhandahålla offentliga resurser till alla, både företag och privatpersoner. Använd historia.

Allra sist vill jag återigen bjuda in och uppmana alla där ute att bidra till formandet av en strategisk kommunikation för vänstern. Sprid de ord du gillar. Smaka på dem, testa dem. Använd dem. Bygg onlinemedia och frontgrupper på Facebook.

Tack för att du läste artikeln.