Den lägsta pensionsåldern i Sverige höjs från 61 år till 64 år. Det meddelar företrädarna för partierna i Pensionsgruppen (S, MP, M, L, C och KD) i DN Debatt. Detta trots att 300 000 personer i landet är arbetslösa.

– Vi är alla överens och tar nu ett helhetsgrepp och renoverar det svenska pensionssystemet för att höja pensionerna och öka tryggheten för både dagens och framtidens pensionärer, säger Annika Strandhäll, ordförande i Pensionsgruppen, och Per Bolund, ansvarig för AP-fonderna och premiepension i regeringen.

Strandhäll säger också att skatteskillnaderna mellan löntagare och pensionärer ska vara borta helt 2020. Detaljerna och lagförslag kommer att läggas fram över tid.

Men redan nu står klart att den lägsta pensionsåldern i Sverige höjs från 61 år till 64 år. Höjningen kommer att ske i etapper, till 62 år 2020, och därefter till 63 år 2023 och till 64 år 2026. 

– I takt med att vi lever längre måste vi också jobba längre om pensionerna ska kunna fortsätta växa. Denna överenskommelse är ett viktigt steg mot ett längre arbetsliv och därmed högre pensioner och mer resurser till välfärden, säger allianspartiernas fyra företrädare i Pensionsgruppen i pressmeddelandet.

Vänsterpartiet är starkt kritiskt till uppgörelsen.

– Man gör det omöjligt i andra änden för människor som inte orkar arbeta att gå i pension. Framför allt till att man höjer den lägsta pensionsåldern, det är många som har tunga jobb inom sjukvård och industrier som inte orkar jobba till 64. De måste kunna få en rimlig pension, säger Jonas Sjöstedt till SVT.

Vänsterledaren påpekar också att kvinnor drabbas hårdast.

– Bland Kommunals medlemmar, som överväldigande är kvinnor, är den genomsnittliga pensionsåldern i dag 63 år. Det är precis de här grupperna som inte orkar arbeta så länge, säger Jonas Sjöstedt.

Även åldern för att ta ut garantipension ska höjas från 65 år till 66 år.