Nu är han igång igen – Martin Kragh
(Pressbild Utrikespolitiska Institutet)
Martin Kragh har gått i polemik mot Jan Guillou i ett ämne jag inte är särskilt insatt i, men han lyckas återkoppla till ämnen jag skrivit flera artiklar om. Inlägget följer hans vanliga stil med halvsanningar och svepande formuleringar utan belägg. Jag känner mig tvungen att ta upp den kastade handsken. Först ger jag ett långt citat av vad Kragh skriver som handlar om det jag har invändningar mot sedan tar jag upp del för del och ger min syn. Alternativet blir polemik mot lösryckta citat där syftning inte är klarlagd, en metod Kragh stundom använt i sina skrifter.
”Jag läste den tidigare KGB-agenten Guillou med en stark känsla av déja vu. Hans kollega på Aftonbladet, Åsa Linderborg, lät under sin tid som kulturchef publicera totalt 17 artiklar om mig. De handlade samtliga om att jag är en dålig forskare och person. Många, men inte alla, skrivna av henne själv. De sista artiklarna gjorde gällande att jag var spindeln i nätet för ett hemligt nätverk, administrerat av den brittiska säkerhetstjänsten. 1
Åsa Linderborgs anklagelser härrörde ur en rysk desinformationskampanj som hösten 2018 startats mot den brittiska tankesmedjan Integrity initiative. Den internationella kampanjen, som pågår än i dag, har hängt ut hundratals västerländska politiker, journalister och forskare. Vissa av dessa personer har fått sina liv förstörda. Andra får leva med att se sina namn kontinuerligt smutskastade i ryska medier som RT och Sputnik, eller på sociala medier. Inga belägg har någonsin presenterats eftersom några sådana inte föreligger.” 1
Det om KGB-koppling och hur många artiklar Aftonbladet publicerat som på något sätt har koppling till Kragh får andra besvara om de vill. Det som har bäring på kvaliteten på Kraghs forskning har jag intresserat mig för tidigare och det tas upp nedan.
”De handlade samtliga om att jag är en dålig forskare och person.”
Om man skrivit en artikel i en vetenskaplig tidskrift som måste dras tillbaka för att korrigera fel och sedan återpubliceras kanske man ska vara lite mer ödmjuk än Kragh. Om det dessutom är så att några personer som utpekas i artikeln anmälde den till Uppsala Universitet blir det knappast bättre. Att artikeln sågas av flera andra forskare, som t.ex. Mediegranskarna, eller kläs av i en analys publicerad i Journalisten, är också ett hårt slag. Det hårdaste slaget mot artikeln är nog ändå att den ene av de två personer som av Uppsala Universitet utsetts att granska anklagelserna som inkommit uttalat sig positivt om min egen omfattande kritiska anklagelse mot artikeln avseende bristande kvalitet i forskning, dvs inte för forskningsfusk eller oredlighet som ibland har påståtts. Professor Håvard Hegre skrev att han instämmer i många, men inte alla, av de kritiska punkter jag tog upp i min anmälan. Hegre går dock inte in på dem en och en eftersom jag inte anklagade Kragh och Åsbergs artikel för oredlighet, som han hade uppdrag att bedöma, utan för bristande forskningskvalitet. 2
”De sista artiklarna gjorde gällande att jag var spindeln i nätet för ett hemligt nätverk, administrerat av den brittiska säkerhetstjänsten.”
Det som Aftonbladet och ett mycket stort antal andra påstod var att Kragh stod upptagen som nordisk klusterledare (inte det svepande uttrycket ” spindeln i nätet för ett hemligt nätverk”) på ett dokument som läckt från den aktuella organisationen, vilket var korrekt. Kragh har själv sagt att han tillfrågats men tackat nej.
”Åsa Linderborgs anklagelser härrörde ur en rysk desinformationskampanj som hösten 2018 startats mot den brittiska tankesmedjan Integrity initiative.”
Tankesmedjor brukar vara öppna och publicera skrifter eller inlägg på en nätsida för att påverka. Integrity Initiative var en hemlig gren av Institute for Statecraft. Brittisk var den utan tvekan – den hade finansiering från Foreign Office (utrikesdepartement). Kragh skrev en artikel som försökte påvisa att det handlade om en rysk desinformationskampanj/påverkansoperation – men lyckades inte. 3
”Den internationella kampanjen, som pågår än i dag, har hängt ut hundratals västerländska politiker, journalister och forskare. Vissa av dessa personer har fått sina liv förstörda. Andra får leva med att se sina namn kontinuerligt smutskastade i ryska medier som RT och Sputnik, eller på sociala medier. Inga belägg har någonsin presenterats eftersom några sådana inte föreligger.”
Här blir det tragikomiskt eftersom Kragh i sin och Åsbergs artikel från 2017 själv felaktigt anklagade ett antal personer, oftast inte med namn men källhänvisningarna gjorde att de var lätta att identifiera. Expressen följde upp med att offentliggöra namnen åt honom. Dessa personer har lidit av Kraghs publicering.
Sista meningen om ”Inga belägg … ” är utan tvekan felaktig eftersom det finns ett fler flertal artiklar som visar på faktiska kopplingar mellan utpekade personer och Integrity Initiative. 4 Dessutom har en hög representant för Integrity Initiative, Chris Donnelly, bekräftat att de läckta dokumenten är deras. 5
Kragh skriver också att Aftonbladet fällts av Pressens Opinionsnämnd vilket är korrekt. Det handlade då om att Kragh anses ha lidit skada av publiceringar om honom – inte, som det skulle kunna tolkas, som ett uttalande om bristande sanningshalt i sådant som Aftonbladet publicerat.
Lars Drake
Noter
I Synapze-noterna finns en mer ingående analys och även ett flertal källor som mina inlägg bygger på.
1 MARTIN KRAGH: Guillou konspiration skadar journalistiken (expressen.se)
2 Här finns en översikt: Kraghartikeln: sågad men inte fälld – Synapze och i dessa två finns anmälan: Anmälan av bristande kvalitét i forskning (UU och UI) DEL 1 – Synapze och Anmälan av bristande kvalitét i forskning DEL 2 – Synapze
3 Svar angående Martin Kraghs artikel om rysk påverkansoperation – Synapze
4 Exempel från Norge: https://steigan.no/2019/01/klyngelederne-til-integrity-initiative/ ; https://steigan.no/2019/01/sokelys-pa-klyngelederne-i-integrity-initiative-del-2/ ; https://steigan.no/2019/01/integrity-initiative-et-initiativ-uten-integritet-del-3/https://steigan.no/2019/01/integrity-initiative-klynger-mot-demokratiet-del-4/