Höjt utgiftstak öppnar för storsatsningar och hårda strider

Vårbudgeten som presenterades igår innehåller reformer för 8 miljarder. Det är uppenbart alldeles för lite. Samtidigt föreslår regeringen höjningar av utgiftstaket med 23 miljarder i år, ytterligare 41 miljarder 2016 och sedan 52 miljarder 2017. Detta banar väg för stora investeringar men också hårda politiska strider där Decemberöverenskommelsen mycket väl kan komma att brytas.

Vårbudgeten i sig var svag. Visserligen innehöll den vänsterpolitik för första gången på länge och det är givetvis bra. Men i en akut ekonomisk kris av historiska dimensioner, när Riksbanken pumpar ut pengar genom negativ reporänta och stödköp av statsobligationer i desperata försök att få igång företagens investeringar, är det tydligt att regeringens satsningarna är för svaga. Beaktar vi vårt samhälle ser vi gigantiska behov av sociala satsningar; på byggande av nya bostäder och upprustande av gamla, på välfärdssektorn och för att få ner arbetslösheten.

Taket i a-kassan höjs ändå och maxersättningen blir 20 000 kronor per månad de första 100 dagarna. Detta är en klar förbättring. Vänsterpartiet har också fått igenom förbättringarna i budgeten, till exempel satsningar på äldreomsorgen, förbättring av förlossningsvården, fler anställda i kvinnojourerna med mera.

Sverige har aldrig sett ett sådant gyllene tillfälle”

Men budgeten möter kritik på många håll för att satsningarna är för små.

– Det går inte att spara sig ur krisen. Rätt åtgärder, men för små volymer, säger LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson till Aftonbladet.

LO:s tidigare chefsekonom P-O Edin släppte nyligen en rapport, Totalrenovering av Sverige, där han förespråkar satsningar i 200-miljardersklassen under 20 år.

– Sverige har aldrig sett ett sådant gyllene tillfälle. Vi kan kompensera mycket av de skadliga saker som de tidigare regeringarna gjort, antingen av tvång eller på grund av dålig politik, säger P-O Edin till ETC.

Höjt utgiftstak öppnar för investeringar och hårda strider

Samtidigt föreslår nu regeringen höjningar av utgiftstaken i budgetarna för de kommande tre åren. För 2015 justerar regeringen upp taket med 23 miljarder till 1 158 miljarder, 2016 ytterligare 41 miljarder till 1 204 miljarder och 2017 med ytterligare 52 miljarder till 1 262 miljarder. Detta öppnar dörrarna för stora satsningar framöver, något som kapitalismens kris nu tvingar socialdemokraterna till. Satsningarna borde ha kommit redan för flera år sedan och frågan är om de nu kommer att vara tillräckliga – om de överhuvud taget alls går igenom. Klart är dock att detta inte kommer vara populärt bland de borgerliga partierna. Decemberöverenskommelsen, som har rekordlågt stöd bland de borgerliga väljarna kan mycket väl komma att fällas. (Endast 10 procent av moderatväljarna stödjer uppgörelsen.)

Men för vänstern finns inget alternativ, vi måste driva på för stora välfärdsinvesteringar, bostadsbyggande och klimatomställning. Striderna avgörs inte bara i parlamentet utan i slutändan är politiken ett resultat av opinionen och trycket på gatan. För att få igenom vänsterpolitik behövs skarpa förslag i parlamentet uppbackade av en stark opinion.

Mer läsning: Därför kan S tvingas gå åt vänster

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

OBS! Du ansvarar själv för innehållet i dina kommentarer. Dubbelpostningar, reklam, brott mot svensk lag, rasism, sexism, homofobi, våldsromantik och liknande är inte tillåtet. När du klickar i rutan godkänner du att dina uppgifter hanteras av oss i enlighet med vår integritetspolicy.

Relaterat

Missriktade och ineffektiva sanktioner

I Sverige finns det en bred uppslutning bakom hårda sanktioner mot Ryssland motiverade av kriget i Ukraina. Politiker tävlar om att vara tuffast i klassen, särskilt när det gäller att strypa importen av olja och gas. Sanktionspolitiken har en analytiskt svag grund. Den är en form av självbedrägeri. Sanktionspolitiken som beslutats av USA, EU och […]

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Hur många kommer att dö av sanktioner?

Foto, L Drake. Svaret beror på hur hårda sanktioner som införs mot Ryssland motiverade av invasionen av Ukraina. I några tidigare sanktioner har många människor dött. Ett exempel är sanktioner mot Irak då minst en miljon irakier dog. De dog som en följd av att sönderbombade reningsverk inte kunde repareras pga brist på reservdelar och […]

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Denna webbplats använder kakor. Genom att acceptera så godkänner du användningen av kakor.  Läs mer