Riksbankschefens desperata rop på hjälp
Riksbanken meddelade igår att den sänker reporäntan till rekordlåga -0,35 procent. Samtidigt köper Riksbanken statsobligationer för 45 miljarder kronor för att ytterligare sänka räntorna. Agerandet är ett desperat rop på hjälp i en allt mer krisande kapitalism.
Genom sänkt ränta vill Riksbanken att kronan ska försvagas så att importerade varor blir dyrare och inflationen därmed ökar. Riksbanken hoppas också att den lägre räntan ska göra att lån, investeringar och konsumtion ska öka, få fart på ekonomin och öka därmed också öka prisnivån/inflationen.
Sverige har haft deflation under både 2013 och 2014 vilket anses som mycket farligt då det kan leda till en nedgående spiral som stryper ekonomin när ”köp som skulle göras idag skjuts upp till imorgon” då konsumenterna vet att priserna kommer falla.
Deflationen visar att den nyliberala ekonomiska teorin har nått vägs ände. Inte ens lägre ränta får längre kapitalet att investera tillräckligt mycket, eftersom köpkraften under 35 års tid utarmats genom höga vinster för företagen och låga löner för vanligt folk.
I en underhållande intervju med SvD ropar Riksbankschef Stefan Ingves desperat på hjälp. Å ena säger han att den lägre räntan ska öka lån, investeringar och konsumtion, men ser samtidigt med ökande oro på hushållens stora lån och hanteringen av bostadsmarknaden.
– Det mest sannolika är att hushållen kommer fortsätta låna och vi tycker ju att hushållen redan har lånat för mycket. Det betyder att man måste hantera det på annat håll, det vill säga med kraft driva de här frågorna om minskat ränteavdrag, amorteringskrav, olika typer av skatteåtgärder för att hantera detta eller på ett eller annat annat sätt göra det svårare att låna, säger Stefan Ingves.
Sverige är den näst mest skuldsatta av världens ekonomier alla kategorier med skulder på 293 procent av BNP, endast slaget av Japan med 411 procent. Detta enligt en tabell i den så kallade Genève-rapporten om världsekonomin från i höstas, skriver SvD:s Andreas Cervenka i artikeln Lugnet före stormen i Lala-landet Sverige från 25 april i år.
Sveriges statsskuld (finansiell bruttoskuld) är bland de lägsta i världen (räknas även finansiell tillgångar har Sverige ett överskott på cirka 811 miljarder kronor i statskassan) men på grund av totalharvererad bostadspolitik och borgerliga och socialdemokratiska politikers ovilja att ta tag i problemet har det privata skuldberget ökat astronomiskt. Totala skulderna är alltså högre än till exempel Greklands.
Som en bisarr konsekvens av regeringens ovilja att stimulera ekonomin med offentliga investeringar och kyla ner bostadsmarknaden med ordentliga nybyggen, fortsätter därför Riksbanken sänka räntan så att företagen och bankerna kan få ännu större marginaler, vilket på sikt endast ytterligare kommer förvärra läget. Det verkliga problemet är att lönerna är för låga med bristande efterfrågan på produkterna som tillverkas som följd, vilket får hela eknomin att stagnera. Bara en kraftig socialistisk omfördelningspolitik kan rädda Sverige, Europa och världsekonomin på sikt.