Fler folkvalda än tidigare lämnar sina politiska uppdrag. Störst är ökningen av avhopp från landstingsfullmäktige där 11 procent har lämnat sina uppdrag efter två år, en ökning med nästan 40 procent jämfört med tidigare mandatperiod, skriver SCB i en ny rapport.  Störst andel avhopp sker dock fortfarande i kommunfullmäktige.

De folkvalda som lämnar sina uppdrag under mandatperioden fortsätter att öka i såväl riksdag, landstings- eller kommunfullmäktige. Störst andel avhopp sker från kommunfullmäktige, där 12 procent har lämnat sina uppdrag efter de första två åren. Under hela mandatperioden 2010-2014 lämnade 19 procent av de valda ledamöterna i landets kommunfullmäktigen sina uppdrag.

Riksdagsledamöterna är minst benägna till avhopp, där var siffran sex procent efter halva mandatperioden.

Anledningarna till avhoppen är flera men enligt SCB-rapporten Demokratins representanter som publicerades tidigare i år är det framförallt personliga skäl som ligger bakom avhoppen från kommunfullmäktige. Detta inkluderar hälsa, arbets- och familjeförhållanden och flytt från kommunen.

Kvinnor lämnar kommunfullmäktige i större utsträckning än män, hittills under mandatperioden 13 procent mot 12 procent.

Unga folkvalda hoppar av i större utsträckning än äldre. Under föregående mandatperiod hoppade sammanlagt hela 44 procent av de unga under 30 år av sina uppdrag från kommunfullmäktige. Den siffran har nu sjunkit något.

I Riksdagen är avhoppen bland män hittills under mandatperioden högre än bland kvinnor, 8 procent mot 4 procent.