Inför valet 2014 lovade Stefan Löfven att socialdemokraterna, om man återkom till makten, skulle förstatliga underhållet av järnvägen. Löftet uttalades i en kampanjfilm från Socialdemokraterna. Allvarliga tillbud, såsom tågurspårningen mellan Flemingsberg och Älvsjö i januari förra året, bidrog då till att sätta frågan på dagordningen.

Frågan om förstatligande har inte minst drivits av SEKO, vars medlemmar på spåren fått betala ett högt pris för avregleringspolitiken. SEKO uppger att 740 järnvägare har varslats i den allt hårdare priskonkurrensen samtidigt som arbetsmiljön försämrats för de kvarvarande. Under valkampanjen tog bl.a. SEKO:s regionorganisation i Stockholm fasta på vallöftet och uppmanade sina medlemmar att rösta på socialdemokraterna med hänvisning till detta.

Hur mycket var då löftet från Löfven värt? Inte särskilt mycket visar det sig. Nu har nämligen den socialdemokratiske infrastrukturministern Anna Johansson meddelat att frågan om underhållet ska utredas. I SVT tonade hon ned innebörden i det tidigare löftet om förstatligande, och klargjorde att frågan är helt öppen:

”- Om vi kommer fram till efter att ha tittat ordentligt på frågan att det inte är det bästa sättet att använda skattepengar på eller få schyssta villkor i den här branschen då ska vi naturligtvis inte göra det. Kommer vi fram till att det är bästa sättet så ska vi så klart göra det, säger Anna Johansson infrastrukturminister.”

Löfvens infrastrukturminister känner sig alltså inte alls bunden av det tidigare löftet om förstatligande (som rimligtvis måste betyda att staten står som utförare), och frågan har nu hamnat i en utredning.

Det vore intressant att höra Löfven svara på vad som förorsakat denna vändning. I en situation där bara en bråkdel av dom skattepengar som går till de företag som ska utföra underhållsarbetet faktiskt används för ändamålet, samtidigt som kaoset som följt på avregleringspolitiken är väl belagt, torde frågan knappast behöva utredas.

Är det månne så att regeringen står under påverkan från kapitalstarka intressen som tjänar på det nuvarande upphandlingssystemet? Svårt att bevisa kanske, men att löften från statsministern till järnvägare väger alltför lätt, det har vi fått ett tydligt bevis på.

Krävs det rent av en mer omfattande olycka med många dödsoffer även i det här landet för att det ska bli ändring? I samma veva nås vi av nyheten att regeringen i Argentina påbörjat ett förstatligande av järnvägen, bl.a. efter en allvarligare olycka där tiotals människor dött.

Det går alltså att backa tillbaka, att göra om och göra rätt, även i det nyliberala tidevarvets epok. Men då måste det till politisk vilja och åtminstone en gnutta hederlighet. Och, tyvärr, kanske en olycka där människor får sätta livet till.

GUNNAR WESTIN