Detta är en uppgraderad version av mitt tal på Folk och Freds konferens januari 2022. Foto, L Drake.

Vad är stort och vad är smått det är grundfrågan i mitt inlägg.

Solens expansion, en stor meteor eller ett storskaligt kärnvapenkrig kan var och en leda till att mänskligheten utplånas. Övriga hot kan medföra ett mer eller mindre stort antal dödsfall eller stor belastning på våra mänskliga samhällen, vilket i sin tur kan skapa konflikter och krig som medför många människors död.

En extrem solstorm, ett mycket stort vulkanutbrott, och allvarlig pandemi kan ge stora negativa effekter. Dessa hot som inte primärt beror på mänsklig aktivitet lämnar jag den här gången. Låt mig bara jämföra effekten av den pågående Covidpandemin med Digerdöden.

Det tog 17 år att sprida Digerdöden från Kina till Stockholm. Covid-19 spreds till ett flertal länder på några månader. Snabbheten i spridningen sammanhänger med att vi har byggt in oss i ett alltmer sårbart samhälle. Skillnaden mellan digerdöden som var en bakteriell sjukdom spridd av loppor och Covid-19 som sprids via luften påverkar också att spridningen gick olika fort.

Om lika stor andel av befolkningen skulle dö av sjukdom idag som under Digerdöden skulle en till två miljarder människor styrka med. Det kommer dock inte att ske idag pga dagens medicinska kapacitet.

Det som händer idag är naturligtvis inte bra för att det var värre på 1300-talet. Vi kan nog utgå ifrån att mänskligheten i framtiden kommer att ställas inför värre utmaningar än Covid-19. AIDS/HIV har t.ex. skördat sammanlagt 36 miljoner liv.

Vad har orsakat flest dödfall i världshistorien? Digerdöden var det värsta enskilda slaget. Kolonialismen, krig, särskilt det andra världskriget, trafik och luftföroreningar har också medfört många dödsfall. Sett över en längre tid är det något annat som är den viktigaste bakomliggande orsaken till att människor dör av annat än ålderdom. Krig konkurrerar inte om någon topplacering. Krig har orsakat runt en miljon dödsfall per år de senaste 120 åren eller runt en halv miljon per år under tiden efter andra världskriget. Mord står för 437 000 årliga dödsfall. Det är illa nog.

Den viktigaste bakomliggande orsaken är fattigdom som gjort att människor drabbats av svält och sjukdomar. Antalet som dör av fattigdomsrelaterade förhållanden minskar långsamt, men är fortfarande mycket högt. Nio miljoner människor beräknas dö årligen som en följd av svält, undernäring och därav följande sjukdomar. Den andra viktigaste orsaken är miljörelaterade faktorer som också till en del är kopplade till fattigdom. Ett antal andra saker som det ofta talas om som allvarliga hot har medfört ett betydligt mindre antal dödsfall, terrorism har t.ex. medfört 21 000 dödsfall per år under senare år. Innan G W Bush startade ”kriget mot terror” var det betydligt färre.

Maktfrågor finns med i det mesta. Mänskligheten har haft kapacitet att utrota svält i åtminstone 100 år. Det är bristen på vilja och oförmågan att samarbeta som gjort att väldigt många människor dött av svält och svältrelaterade sjukdomar under de senaste 100 åren. Den ojämlika fördelningen av världens resurser är således den största ”mördaren”.

Tabell 1. Några skattningar av antal döda per år av olika faktorer

Svält och relaterade sjukdomar	9 000 000
Diarré/Orent vatten	842 000
Luftföroreningar  (varav 4,3M lokalt i uland)	7 000 000
Biltrafik	1 200 000
Asbest + Bly	761 000
Sammantaget några kemiska ämnen	900 000
Krig sedan år 1900 (grov skattning)	1 000 000
Krig efter Andra världskriget (grov skattning)	500 000
Icke-statlig terrorism	21 000
Mord	437 000

Låt oss titta på några uppgifter och uppskattningar från främst FN:s Miljöprogram, UNEP, och Världshälsoorganisationen, WHO. Luftföroreningar ger 7 miljoner dödsfall, varav 4,3 miljoner beror på förbränning av träkol och ved för att värma mat i hushåll i fattiga länder.

Diarré som orsakas av brist på rent vatten ger 842 000 dödsfall per år. 20 procent av alla dödsfall för barn under 5 år beror på detta. Det drabbar främst fattiga länder.

Kemiska ämnen orsakar många dödsfall. 654 000 dör av bly och 107 000 av asbest varje år. Därtill kommer kvicksilver, kadmium, DDT, m.fl. ämnen. En skattning av bly, asbest och några till kemiska ämnen ger knappt 1 miljon dödsfall per år, men med stor sannolikhet dör över 2 miljoner årligen av kemiska ämnen som producerats i kemisk industri.

Miljöpolitik har medfört stora framgångar på några områden. Borttagande av bly i bensin beräknas ha gett 1 miljon färre dödsfall. Katalytisk avgasrening har reducerat mängden cancerogena ämnen i miljön. Borttagande av hot mot ozonskiktet är ett annat framgångsrikt exempel på miljöpolitik. Förbättringar i avfallshantering och avloppssystem har också förbättrat miljön – jämfört med om det inte hade gjorts. Detta har inte genomförts automatiskt av en marknad utan det har krävts politiska beslut.

Dagens trender på miljöområdet som i ökad utsträckning kan komma att medföra ett stort antal dödsfall avser främst, klimatförändring, artutrotning, spridning av farliga kemiska ämnen.

WHO, Världshälsoorganisationen, har beräknat att det kan komma att dö ytterligare 250 000 per år 2030-2050 som en följd av klimatförändring.

Minskning av mängden pollinerare kan leda till försörjningsproblem. Fortsatt utveckling av antibiotikaresistens kan medföra 10 miljoner dödsfall per år om något eller några decennier.

Biodiversitet påverkas negativt av en lång rad aktiviteter, t.ex. avverkning i tropiska regnskogar, omvandling av skog till trädplantager, avveckling av jordbruk som ett mosaiklandskap med betesmarker, expansion av tätorter och vägbyggen. Kombinationen av klimatförändring och artutrotning kan leda till oerhört allvarliga effekter som är svåra att förutse.

Exploatering av naturresurser är grunden till de flesta miljöproblem. Konsumtion är drivande liksom profitjakt. Vem vill producera om ingen vill betala för produkterna? Det gäller såväl privat som kollektiv efterfrågan. Ju större ekonomisk omsättning desto större resursanvändning och miljöbelastning. En viktig faktor bakom ekonomisk omsättning är global befolkning som ökat under lång tid. Vi är tre gånger så många idag som vi var 1951, dvs för 70 år sedan.

När det gäller naturkatastrofer, som vissa år skördar många människoliv, har 7 av de 10 värsta historiskt kända fallen skett i områden som Kina, nuvarande Bangladesh och Indien, dvs i mycket tättbefolkade områden.

Befolkningsökningen har olika effekt beroende på var den sker och effekten på olika typer av miljöområden, klimat och resurser varierar. På kort sikt är effekterna betydligt större om befolkningen i rika länder ökar eller om ökningen sker i fattiga länder. När det gäller belastningen på lokala ekosystem och lokala resurser i fattiga länder, där befolkningsökningen är som störst idag, är det befolkningen i dessa länder som drabbas mest. Det är t.ex. så att när fler munnar ska mättas kommer jordbruk att etableras på mark som är mindre lämplig för ändamålet. Det leder ofta till minskad biodiversitet, jorderosion och allmänt ökad sårbarhet. På lång sikt är skillnaden mindre vad gäller flertalet aspekter av miljöbelastning och resursbrist om vi förutsätter att alla människor kommer att få grundläggande behov tillfredsställda och att ekonomisk tillväxt sker i alla länder.

Miljöbelastning ger ökade spänningar och konflikter – militära övningar och krig förvärrar miljöproblem. Resursbrist ger ökade spänningar och konflikter – militära övningar och krig förvärrar resursbristen

Militärens fredstida bidrag till klimatförändring och resursbrist ska dock inte överdrivas. Alla länders militära aktiviteter bidrar visserligen med ungefär tre gånger så mycket CO₂-utsläpp som de som kommer från Sverige, men det är bara en halv procent av de sammanlagda globala utsläppen. Självklart ska militärens utsläpp mätas och åtgärdas som andra aktörers utsläpp, men det är en annan sak. Förstörelsen och miljöeffekten av storkrig är naturligtvis mycket värre.

Det tydligaste tecknet på tilltagande resursbrist kommer till uttryck i högre kostnader för utvinning. Under tiden efter andra världskriget har priserna fallit för ett flertal metaller, mineraler, energiresurser och livsmedel pga bl.a. förbättrad teknik för utvinning och upptäckt av nya fyndigheter. Sedan 1990-talet har dock priserna stigit på många av dessa typer av naturresurser, vilket är en tydlig indikation på tilltagande resursbrist. För skogsråvara har priserna följt en långsamt stigande trend sedan 1980-talet. Mängden resurser per enhet BNP minskar, men fram till idag har global BNP ökat så snabbt att totala mängden extraktion ökat.

Diagram 1. Trender för befolkning, BNP och naturresurser

Befolkningen ökar och ekonomisk omsättning, per person ökar. Det medför att global BNP ökar snabbt. Det innebär att det årliga uttaget av naturresurser ökar. Vi blir dock duktigare på att skapa ekonomisk omsättning (värde) med mindre mängd naturresurser, bl.a. som en följd av teknikutveckling. De två faktorerna, expansion och resurssparande teknikutveckling, tar ut varandra innebär sammantaget att uttag av naturresurser ökar i takt med befolkningen.

Diagram2.Trender för befolkning och CO₂-utsläpp

Koldioxidutsläppen har ökat snabbare än befolkningen. Teknikutveckling och omställning har inte motverkat effekten av ekonomisk expansion i en utsträckning som ens kunna stoppa ökningen. Det kommer sannolikt att förändras under kommande år.

Det som i dagens debatt framstår som det viktigaste hotet är klimatförändringen som pågår. Det är ingen tvekan om att det blir varmare och att vi människor bidragit genom främst användning av fossila bränslen. Vissa områden som idag har problem med vattentillgång kommer att få det värre och förutsättningarna för jordbruk försämras. Andra områden som kommer att få mer nederbörd och längre odlingssäsong kan producera mer livsmedel än idag. Det största problemet är att en stor mängd människor skulle behöva flytta.

Havet stiger om än i långsam takt. Det finns därför ett betydande hot mot fortsatt förutsättning att leva nära dagens kuster och mycket låglänta områden. Det innebär att stora områden får försämrade villkor för t.ex. livsmedelsproduktion. Om några hundra miljoner människor måste flytta under en generation är det fysiskt fullt möjligt att genomföra. Sannolikheten dock att det uppstår svåra konflikter. Kan de mänskliga systemen klara av det?

Mänskligheten står inför svåra utmaningar även om vi inte vet hur snabbt villkoren kommer att förändras eller om det kommer andra saker som motverkar nuvarande trender. Policymässigt måste vi satsa på att hindra eller bromsa klimatförändringen och även att anpassa oss till den.

Planeten Tellus har kapacitet att föda fler än 10 miljarder människor med mat och resurser för basala konsumtionsvaror. Frågan är om mänskligheten förmår att samarbeta för att hantera denna grundförutsättning. I minst 100 år har vi, som redan nämnts, haft kapacitet att utrota svält. Men i praktiken har det i alla fall varit svält i ett flertal länder under denna tid.

När det gäller storleksordning på huvudfaktorer bakom förtida dödsfall kommer fattigdom först som beror på ojämn fördelning vilket handlar om makt. Det rör sig om grovt räknat 10-15 miljoner per år. Därefter kommer miljö och då i första hand luftföroreningar. Det rör sig om 5-10 miljoner per år. Epidemier och några få sjukdomar kräver årligen några miljoner människors liv, biltrafik drygt 1 miljon och krig ungefär en halv.

Slutsatsen är inte att vi ska avstå från arbetet med att t.ex. minska trafikdöden i Sverige som bara orsakar ungefär 300 dödsfall per år. Men vi borde tänka på att det finns viktiga åtgärder på andra områden som behöver prioriteras högre än idag.

Om vi förlitar oss på i huvudsak individuella beslut på marknader om resursanvändning och har kvar dagens oerhört ojämna fördelning kommer vi inte att kunna lösa de utmaningar mänskligheten står inför. Även i framtiden kommer vi i så fall att se miljontals människor dö som inte skulle behöva dö. De rikas överkonsumtion är ett grovt slöseri med resurser och de som redan har det snålt har nog ingen vilja att offra det lilla de har för att rädda världen.

Lars Drake