Kan sanktioner förkorta kriget? 

Rysslands invasion av Ukraina är ett folkrättsbrott. Det finns en bakgrundshistoria i konflikten mellan USA/NATO och Ryssland som kan förklara, men inte ursäkta, det ryska agerandet. Om det snabbt ska bli ett slut på kriget hjälper det inte med polarisering och demonisering. Lösningen nu är eld-upphör och fredsförhandlingar. 

Det finns en risk att kriget utvidgas och trappas upp till ett storkrig mellan öst och väst – i värsta fall med kärnvapen. Detta måste undvikas. Kriget förkortas inte av att vapen skickas till Ukraina.  

Den viktigaste åtgärden från USA, EU och några till stater har varit hårda sanktioner. Den historiska erfarenheten är att sanktioner ytterst sällan nått de mål som deklarerats när de införts. Däremot drabbas väldigt många människor som inte har med konflikten att göra. 

Om ryska företag inte kan sälja energi och annat till länder som infört sanktioner kan de sälja till resten av världen som har en betydligt större befolkning. Tanken att det gäller att hindra Ryssland från att kunna finansiera kriget håller inte heller. På kort sikt finns det ingen brist på pengar för att fortsätta kriget. 

De nuvarande sanktionerna kan få oanade effekter. Ryssland är världens största exportör av gas, handelsgödsel och vete, och är tredje störst för olja och kol. Sanktionerna mot Ryssland har redan lett till högre energipriser och kommer även att leda till prisökning på mat. Många fattiga kommer att få sämre levnadsvillkor. Många företag kommer att gå i konkurs. Detta gäller i de flesta länder. 

Den allvarligaste effekten är dock att många människor i världens fattigaste länder kommer att dö. Svält och sjukdomar som beror på fattigdom medför idag över tio miljoner människors död. Det är inte brist på mat i världen som ger svält utan det faktum att de fattigaste inte har råd att köpa maten. När priserna på mat ökar kraftigt kommer livet att hotas för hundratusentals människor. 

Det är uppenbart att hårda sanktioner kommer att öka lidandet i världen. Det skulle bli polarisering och stor risk för nya konflikter, med en ökning av flyktingströmmar från dagens redan höga nivå. Världssamfundet måste sträva efter att minska spänningarna och hjälpa parterna i pågående krig att finna en förhandlingslösning. Kompromisser är att föredra framför fortsatt krig och risk för spridning.

Lars Drake, f.d. adjungerad professor, fredsaktivist, Sverige 

Inga Steen, Styreleder i Norges Fredslag, Norge

Marko Ulvila, fackboksförfattare, medborgaraktiv, Finland 

Helge Ratzer, Århus mod Krig og Terror, Danmark

Gillade du artikeln? Dela gärna!

One thought on “Kan sanktioner förkorta kriget? 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

OBS! Du ansvarar själv för innehållet i dina kommentarer. Dubbelpostningar, reklam, brott mot svensk lag, rasism, sexism, homofobi, våldsromantik och liknande är inte tillåtet. När du klickar i rutan godkänner du att dina uppgifter hanteras av oss i enlighet med vår integritetspolicy.

Relaterat

Meningsfullt militärt stöd?

Igår kom nyheten om att Nato-lobbyisten Pål J sagt att Sverige skulle skicka vapen, ammunition m.m. till Ukraina till ett värde av 7,1 miljarder kronor. Det är det största enskilda militära stödpaketet från Sverige under det ”fullskaliga” kriget, sammanlagt har Sverige därmed satsat 30 miljarder kr.  Den fråga som uppstår är om det kommer att […]

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Ett icke-svar på mina frågor om hur Jämställdhetsmyndigheten definierat Rysslands samhällssystem

Min första reaktion när jag läste svaret från chefsjuristen på Jämställdhetsmyndigheten var att detta måste vara ett misslyckat skämt. Men det var nog värre än så. Det var nog allvarligt menat. Jag hade skrivit ett öppet brev till myndigheten redan den 7/1 2024 och bl.a. ställt några frågor angående myndighetens beställning av en utredning om […]

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Denna webbplats använder kakor. Genom att acceptera så godkänner du användningen av kakor.  Läs mer